Arvsordning – Vem ärver?

I Sverige bestämmer lagen vem som ärver om den avlidne inte lämnat ett testamente. Reglerna kallas arvsordningen och är indelad i tre parenteler (arvsklasser).

Första parentelen – bröstarvingar

Barn (och deras avkomlingar) ärver i första hand. De kallas bröstarvingar. Om ett barn har avlidit går arvet vidare till barnets barn (barnbarn), och sedan barnbarnsbarn och så vidare. Bröstarvingar delar lika på arvet.

Andra parentelen – föräldrar och syskon

Om den avlidne inte har barn ärver föräldrarna. Om en förälder har gått bort träder syskonen in i sin förälders ställe. Halvsyskon ärver bara den del som kommer från den gemensamma föräldern.

Tredje parentelen – mor- och farföräldrar

Om det varken finns arvingar i första eller andra parentelen ärver mor- och farföräldrar, alternativt deras barn (fastrar, farbröder, mostrar, morbröder). Kusiner ärver däremot inte.

Efterlevande make/maka

Make eller maka har en särställning i arvsordningen. Om den avlidne har barn tillsammans med den efterlevande maken ärver maken med "fri förfoganderätt" – barnen får sitt arv (efterarv) när den efterlevande maken också dör. Om det finns särkullbarn (barn från tidigare relation) har de rätt att få ut sitt arv direkt.

Sambo

En sambo har ingen automatisk arvsrätt. För att en sambo ska ärva krävs ett testamente. Däremot har sambon rätt att begära bodelning och kan behålla sin andel av den gemensamma bostaden.

Allmänna arvsfonden

Om den avlidne saknar alla legala arvingar och inte har skrivit testamente går arvet till Allmänna arvsfonden, som finansierar projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.