Arvskifte – Så fördelas arvet

Arvskiftet är det sista steget i dödsboprocessen – det är då tillgångarna formellt fördelas mellan arvingarna. Men för att komma dit måste bouppteckningen vara registrerad och alla skulder betalda.

Vad är ett arvskifte?

Arvskiftet är en juridisk handling där dödsbodelägarna formellt delar upp kvarlåtenskapen. Det kan ske på olika sätt: värdering och utbetalning av pengar, fördelning av fysiska föremål, eller att en arvinge löser ut de andra med pengar för att behålla exempelvis ett hus.

När görs arvskiftet?

Arvskiftet kan göras när:

• Bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket
• Alla skulder i dödsboet är betalda
• Eventuellt testamente har vunnit laga kraft (30 dagar efter att arvingarna fått ta del av det)

Arvskifteshandlingen

Arvskiftet dokumenteras i en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare måste skriva under. Handlingen beskriver vilka tillgångar som finns, hur de värderas och hur de fördelas. Det är klokt att upprätta denna handling skriftligt även om lagen inte alltid kräver det – det förebygger framtida tvister.

Om arvingarna inte är överens

Ibland kan arvingar ha svårt att komma överens om fördelningen. I sådana fall kan en av arvingarna ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman utses. Boutredningsmannen är en neutral part som sköter dödsboet och kan tvinga fram ett arvskifte.

Laglotten – en arvings minimirätt

Bröstarvingar (barn) har alltid rätt till sin laglott – hälften av den arvslott de annars hade fått. Även om den avlidne testamenterat bort allt kan ett barn begära att laglotten utgår.

Skatt på arv

Sverige har ingen arvsskatt sedan 2005. Du behöver alltså inte betala skatt på det du ärver – men du kan behöva betala kapitalvinstskatt om du säljer ärvda tillgångar som fastigheter eller aktier.