Bouppteckning – vad är det egentligen, och varför måste man göra den?
Bouppteckning – vad är det egentligen, och varför måste man göra den?
Bouppteckning. Ordet dyker upp direkt när någon i familjen gått bort, och plötsligt verkar alla ha åsikter om hur det ska gå till. Men vad är en bouppteckning egentligen – och varför är det ett lagkrav?
Den enkla förklaringen
En bouppteckning är en förteckning – en inventering – av en persons hela ekonomi vid tidpunkten för dödsfallet. Det handlar om tillgångar (vad personen ägde) och skulder (vad personen var skyldig). Resultatet kallas för dödsboet.
Tänk på det som en ekonomisk "snapshot" tagen exakt när personen dog.
Varför är det ett lagkrav?
Enligt Ärvdabalken 20 kap. är alla dödsbodelägare skyldiga att se till att bouppteckning förrättas och registreras hos Skatteverket inom tre månader från dödsfallet.
Syftet är trefaldigt:
- Skydda borgenärerna – de som den bortgångne var skyldig pengar har rätt att veta om det finns tillgångar att hämta.
- Skydda arvingarna – bouppteckningen fastställer vad som faktiskt finns att ärva, och i vilken proportion.
- Ge dödsboet legal ställning – utan en registrerad bouppteckning kan arvingarna i praktiken inte sälja fastigheter, tömma bankkonton eller genomföra arvskiftet.
Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare är de personer som har en direkt ekonomisk rätt i dödsboet. Det inkluderar normalt:
- Efterlevande make eller maka (och registrerad partner)
- Bröstarvingar – dvs. barn, och om ett barn är deceased, dess barn (barnbarn)
- Om det finns ett testamente: testamentstagare med direkt arvsrätt
Sambo är inte automatiskt dödsbodelägare, om det inte finns ett testamente eller samboavtal.
Hur går förrättningen till?
Bouppteckning sker vid ett förrättningstillfälle där minst två opartiska förrättningsmän (inte arvingar) går igenom boets tillgångar och skulder. Det kan ske hemma, hos en jurist, eller – allt vanligare – digitalt.
Alla dödsbodelägare ska kallas och ges möjlighet att närvara. De behöver inte vara där fysiskt, men de ska ha fått kallelse i tid.
Och om man missar tremånadersfristen?
Det går att ansöka om förlängning hos Skatteverket om det finns skäl – men det kräver en aktiv begäran. Missar man helt utan ansökan om anstånd riskerar man böter. I praktiken är Skatteverket inte omedelbart drakoniskt, men det är inga farter man vill testa.
Pekunia hjälper dig med hela bouppteckningen – från att samla in underlag till att skicka in till Skatteverket. Du behöver inte kunna ett enda juridiskt begrepp.
Har du frågor om bouppteckning? Hör av dig – juridik ska vara tillgänglig för alla, inte bara för de som råd har att anlita dyra jurister.
